Genberg

( Read more... )

Jag har fått ett jobb.

Nästa vecka börjar mina lektioner och från och med april kommer jag vara tunnelbaneförare på blåa linjen. Flax!

---

I'we got a job.

Next week my new classes will start and from April I will be a driver at the blue line subway in Stockholm. Yes!

---

就職した。

来週から授業が始まり、４月上旬にストックホルムの地下鉄のブルーラインの運転手になる。やった！

Det är kul att så många uppmanat mig att kräva min rätt. Så jag tänkte förklara omständigheterna lite.

Höstens lektioner var så krävande att jag och min klasskompis (vi var bara två) inte kunde både skriva uppsats och göra alla läxorna. När professorn fick höra detta gav hon oss lite dispans. Istället för sista inlämningsdag för första version vid 15 november och sista 16 december så fick vi lämna in uppsatsen innan nästa termin började. Om uppsatsen åtminstone skulle vara bra nog för G skulle hon skriva in det i höstterminen och eventuellt ändra det senare till VG. Examinationen skulle vara någon gång under våren. Eftersom min första version också var min sista så var det allt eller inget. Jag trodde jag allra minst skulle få G så jag blev förstås paff. Jag kan inte begära mer än det professorn redan gjort. Jag kan vänta till hösten.

I förrgår gick jag och allmände mig på arbetsförmedlingen. Det var första gången på 8 år jag gjort det och det kändes då som mer eller mindre världens undergång. Inskrivningen gick visserligen bra och jag ska träffa en handledare på tisdag. Spenderade dagen med att skriva CV, leta arbetsintyg, skriva in mig på universitetet (lingvistik), fråga CSN om dispens (jag fick ju bara 10 poäng) och pula med min krånglande dator. Allt gick bra, förutom att det inte fick mig att glömma hur nere jag kände mig.

Men så igår ringde de från (f.d.) Connex. De ville kalla mig på intervju. Jag hade ansökt jobb där det första jag gjorde efter att jag blivit arbetslös och de gillade tydligen det jag skrev. Jag har länge velat jobba där efter att jag blivit klar med min "utbildning", och nu när jag plötsligt inte får fortsätta på japanologin behövde de folk. Jag fattar inte hur saker och ting så gott som alltid löser sig på bästa sätt för mig! Det är sjukt. Jag vet förstås inte om jag får jobbet, men jag känner flera kompisar som jobbar där och jag tycker: "kan de, kan jag". Så jag gick från ett självömkande vrak till lyckopiller på tre minuter. Sen spenderade jag flera timmar med att prata med mina tågförar-vänner. Sen fick jag lägga på då jag skulle på teater i Stockholm med min familj.

Vi såg Älskar dig också, med bl.a. Lennart Jähkel och Jessica Zandén. Det var en riktigt rolig komedi om folk i skilsmässa, hastigt påkomna giftemål och andra udda relationer. Efteråt gick vi och åt på en restaurang i närheten. Skojigt nog dök även Jähkel och Zandén upp där med och satte sig i bordet brevid. Det var ganska kul att observera dem för jag tror aldrig jag hört några skratta så mycket och så högt som de. När vi gick tackade vi för pjäsen och åkte hem till mina föräldrars ställe i Stockholm.

Sist av allt var jag på min första lingvistik-lektion på över ett år. Det var ganska intressant, men det är inte vad jag vill göra. På måndag ska jag på informationsmöte och därefter få intervju-tiden. Jag hoppas jag får jobbet ...

---

The day before yesterday I went to the employment service. It was the first time in 8 years I was there and it felt more or less like the end of the world. Signing in did went well and I will meet a supervisor on Tuesday. I spent the rest of the day writing my CV, search for my previous employment certificates, sign myself up at the university (lingvistics), ask CSN (central students finansial board) for exemption (you need 15 points of 20 every term to recieve student loans, but I only got 10 because I failed the paper) and fix my malfunctioning computer. Everything went well, except that it didn't make me forget how bad I felt.

Then they called me from the company that handles the subways and wanted me to come for an interview. I had applied a job there the first I did after I became unemployed and they apparently liked what I wrote. I have wanted to work there after I'm finished with my "education" and now when it's suddenly not possible for me to continue studying Japanese they are hiring. I can't understand why things almost always works out for me! It's crazy. Of course, I don't know if I will get the job or not, but I have friends who work there and I think: "if they can, I can". I turned from a selfpitying wreck to a happy pill in three minutes. I spended several hours talking to my train driving friends. But I had to hang up since I was going to Stockholm to see a play with my family.

The play we saw was Älskar dig också (Love you too), with among others the famous actors Lennart Jähkel and Jessica Zandén. It was a funny comedy about people in divorce, whim marriages and other odd relationships. After that we went to a restaurant close by. It was funny, because Jähkel and Zandén showed up and sat right next to us. It was also funny to obvserve them. I don't think I have ever heard someone laugh so much and so hard like they did. When we left we thanked them for the nice play and went to my parents place in Stockholm.

Finally I went to my first lingvistics class in over a year. It was interesting, but it's not what I want to do. This Monday I'm going to a information meeting and then recive an appointment for the interview. I hope I will ge the job ...

---

一昨日は「失業者官」に行って失業者として申し込んだ。８年間ぶりで世界が終わったほど落ち込んでいた。問題がなくて火曜日に指導者に会いに行く事にされた。その後、学歴を書いたり、仕事の時の証明書を探したり、大学の言語学を通うようにしたり、学生ローン省に免除を頼んだり（一学期は１５点を取らないとコースを通い続ける事ができない。論文のせいで１０点しか取っていない）、調子が悪くなったコンピューターを直したりしていた。上手くできたが、それでも事実を忘れられなくてずっと落ち込んでいたままだった。

そして急に地下鉄の会社から電話があった。面接に呼ばれたのだ。僕は論文がダメだと言われて失業者になったとたん、僕は地下鉄の運転手に申し込んだ。僕はずっと前から「大学の教育」が終わってからその仕事したかった。だから僕は急に失業者になったらそういう仕事があるなんて。何でいつも位僕に一番いいようになるか分からないよ！馬鹿馬鹿しい。もちろん働かせてくれるかどうかまだ早いが、そういう仕事で勤めている友達がいるから僕は「彼らができたら僕もできるはずだ」と思う。たった三分で自分に対して哀れむ泣き虫からニコニコ馬鹿になったわけだ。その後数時間も運転手の友と話し合ったりして、劇に見に行く時間になったので途中にさよなら言って切ってストックホルムに行った。

劇に名はÄlskar dig också（君も好きだ）。俳優はたとえば有名なLennart JähkelとJessica Zandénなとだった。その劇のテーマは離婚、できちゃった結婚といろいろな変な人間に対する関係だった。終わったらレストランに食べに行った。面白いのは、JähkelとZandénもそのレストランに食べに行って、隣のテーブルで座っていた。見るだけで面白かった。大声でそんなに笑う人がめったにしか会わない。食べてからJähkelとZandénに「劇が楽しかった」と言って両親の家に帰ってきた。

最後に、僕は今日一年間ぶりに言語学の授業に行った。面白かったが、僕はもう言語学を勉強したくないと思う。月曜日は情報ミーティングに行って面接の時間を教えてもらう。その仕事できたらいいな～．．．

I förrgår kväll blev jag äntligen klar med uppsatsen. 45 sidor historia som sträcker sig över 30 år. Jag var riktigt nöjd med den. Tydliga frågor och en omfattande analys varvat med en slutsats jag kunde vara nöjd med. Jag alltså.

Idag kom svaret. Uppsatsen är för långt borta från godkänt så jag kan inte få några poäng denna termin. "Bra för populärvetenskap men inte akademisk". Så mina planer på att fortsätta på magisterkursen är skjuten i sank. Sedan 6 timmar tillbaka är jag inte längre student, utan arbetslös.

Naturligtvis känns det ruttet. Jag såg fram emot att fortsätta och eventuellt senare börja på forskartjänst på Stockholms universitet. Eftersom tjänsten tillsätts i höst och kräver en fil. mag. så har jag ingen chans. Imorse var jag glad och nöjd, nu är jag jättenere. Imorgon måste jag till arbetsförmedligen och jag måste också skriva in mig på lingvistiken utifall jag inte hittar något. Jag måste ju få pengar på något sätt. Inte precis det jag hade velat skriva nu när uppsatsen äntligen är över. Vilket den förstås inte är. Jag får försöka igen till höst ...

Om någon vill läsa uppsatsen i alla fall så kan jag skicka den. Titeln är Utan gud eller herre i Japan - den japanska anarkismens historia och teorier 1905 - 1936 (på svenska).

---

The night before last night I was finally done with my paper. 45 pages history that stretches over 30 years. I was really satisfied with it. Straight on questions with an extensive analysis and ends with an for me satisfactory conclusion. For me.

Today I got the answer. The paper was far away from passing so I can't get any points for it this semester. "It's well enough for popular science but not for the academical world". So my plans to continue to masters level is shattered. 6 hours ago I stopped being a student, and became unemployed.

So of course I feel terrible. I was looking forward to continue and maybe later get a job as a researcher at Stockholm University. But since that job will be filled this autumn and it require a masters of arts I'm out of the question. This morning I was happy and satisfied, and now I'm really bummed out. Tomorrow I have to go to the employment office and sign me up to study lingvistics just in case I don't find a job. I got to get my hands on money somehow. This is not exactly what I wanted to blog about now that I have finished my paper. Which I of course isn't finshed now. I have to try again this autumn ...

If anyone want to read my paper anyway I can send it to you. The title is Neither God or Master in Japan - The history and theories of Japanese anarchism 1905 - 1936 (in Swedish).

---

一昨日は論文がやっと終わった。４５頁の３０周年の歴史だ。僕はとても満足した。はっきりした質問でよく分析してとてもいい結果が出た。そうと僕が思った。

今日は先生の意見が届いた。論文は全く合格するほどではないようだ。そのため、今学期その点を取れない。「雑誌などに出るほどいいものだが学界のものではない」。再来学期で学校出する予定はこれで終わりだ。６時間前からもう大学生ではなく、失業者なのだ。

もちろん僕は嫌だ。来学期を楽しみにしていて、その後ストックホルム大学で研究員になる夢まであった。だがその研究員に申し込む締め切りはこの秋だ。その時まで学校出しなければならないので無理だ。今朝はとてもニコニコという感じだったがもう落ち込んでいる。明日は「失業者官」にいって、その後言語学科に申し込まなければならない。仕事できなかったらせめて学生ローンをとって生活するしかない。やっと論文が終わったらこれを書きたくなかった。論文がこれで終わったわけではないけれど。この秋ももう一度書き直してみる。

読みたい方（或いは読める方）がいれば僕は論文をメールで送るよ。タイトルは「神も主人もない日本・日本の無政府主義の歴史と思想史・１９０５年から１８３６年まで」（スウェーデン語）。

Nästan färdig med uppsatsen ...

---

Almost done with the paper ...

---

後少しで論文を書き終わる．．．

Jag lyckades göra en torrent idag i alla fall. Gå in på Studio RAM för att ladda ner den.

Tänkte att det var dags att skriva något. Det har gått nästan ett halvår sen sist. Anledningen är densamma som alltid: blir det för mycket så offrar jag det som inte är viktigt. Eftersom det är långt till universitetet så har jag känt mig för trött när jag väl varit ledig. Så vad har hänt?

Tja, terminen gick ganska bra. Jag har klarat alla kurser. Helt otippat fick jag tom VG på klassisk japanska. Det är till största delen tack vare min klasskamrat måste jag erkänna. Han hjälpte mig en hel del fast han själv var mycket mer upptagen än jag. Uppsatsen var det enda som inte fungerade, men det berodde på att våra andra uppgifter var betydligt mer omfattande än poängen motiverade. Som kompensation fick vi uppsatsen uppskjuten till februari. Så den sitter jag just nu och skriver på. Temat är japansk anarkism, och jag räknar med att bli klar med den innan månadens slut.

Andra nyheter är att jag och min före detta, Kiyoko, är på väg att bli ihop igen. Jag är väldigt velig när det handlar om vårt förhållande men jag vill ge det en chans till. Fråga mig inte hur jag tänker för jag vet knappt det själv ... Det vi bestämt är att eftersom nästa termin inte kommer ha några lektioner (p.g.a. brist på studenter, så vi erbjuds självstudier) så kommer jag åka till Japan en månad. Jag åker troligen i mars. Jag får också chansen att studera på nära håll det jag tänkt skriva om till våren: Osugi Sakae och hurvida han använde esperanton till politiska syften (Osugi var anarkist och den som introducerade esperantismen i Japan).

I oktober förra året hade jag lite tråkigt så jag började texta en anime på skoj. Jag lyckades faktiskt göra klart ett avsnitt och skapade Studio RAM för att det skulle kännas seriöst. När uppsatsen blir klar tänkte jag fortsätta texta. Gillar ni anime får ni gärna ta en titt. Just nu finns det bara texten tillgänglig men jag ska snart lägga upp animen som torrent.

Till sist hände en sak som gjorde att jag ville blogga igen. Tills nu har det känts onödigt att blogga då mitt liv varit ganska händelselöst. Dessutom har jag trivts med livet så en sån där "gud vad mitt liv suger och jag måste gnälla inför en massa främlingar"-blogg har inte varit motiverat. Men igår hände något riktigt kul. Min kompis Johan lyckades hitta Howl no ugoku shiro: limited edition för endast 132 kr i en webaffär. Filmen bryr jag mig inte om så mycket då det inte är en av mina favoriter. Men de extra kortfilmerna, bland annat den i svenska anime-kretsar legendariska On your mark (som jag annars äger på LD) fanns med. Jag var tvungen att ha den. Och 132 kronor var ju överkomligt. MEN, företagen klantade sig och glömde att ta betalt. Så igår kom DVDerna helt gratis! Materialistisk lycka som bara måste spridas!

Ta gärna en titt på min nya layout. Den gamla slutade fungera så jag var tvungen att göra en ny.

Ha det bra allihopa!

---

Thought that it was about time to write something. I has been almost 6 months since last time. The reason is the same as always: when it becomes too much i sacrifice everything that is not important. Since it such a long trip to the university I have been too tired when I had some free time. So what's up?

Well, my semester went pretty well. I have passed all classes. Truly surprising is that I got an A in classical Japanese. I have to admit that most of it is because of my class mate. He helped me a lot even though he had a lot less free time than I did. The paper is the only thing that didn't work out, but that was because we got a lot more work with our other courses than we should. So as a compensation we can send it in this February. I am currently writing it. The theme is about Japanese anarchism, and I think I will be done before the end of the month.

In other news: me and my ex, Kiyoko, are getting together again. I am very vacillating when it comes to our relationship but I want to give it another chance. Don't ask me how my brain works because I don't know either. We have descided that since my next semester won't have any classes (because of lack of student, so we are offered home studies) I will go to Japan for a month. I will probably go in March. I will also get the chance to study on location about what I'm gonna write next semester: Osugi Sake and if and how he used Esperanto politically (Osugi was an anarchist and introduced Esperanto to Japan).

In october last year I got a little bored so I started to write subtitles for anime (in Swedish) for fun. I actually managed to finish one episode and then I created Studio RAM just to make it a little more serious. When my paper is done I intend to continue. If you like anime (and understand Swedish) I would be glad if you would take a look. Right now I'm only offering the text, but soon I will also add the anime as a torrent.

Last but not least there was one thing that made me want to blog again. Up until now it has felt unnecessary to blog since my life has been quite uneventful. Besides, I have felt so good about life that a "God I hate my life so I have to whine about it to strangers" kind of blog also felt unjustified. But last night something really fun happened. My friend Johan was able to find Howl no ugoku shiro: limited edition for just 19$ at a webstore. I don't care much about the move since it not one of my favourites. But the short films that's included, like the in the Swedish anime circle legendary On your mark (that I olso own on LD). I just had to have it. And 19$ is quite cheap. HOWEVER, the company screwed up and forgot to charge us. So yesterday the DVD:s arrived, and it was totally free! Materialistic happyness that I just had to share!

Please take a look at my new layout. The last one didn't work anymore so I had to make a new one.

Have it well everyone!

---

やっと何かを書こうと思った。前の書いた時からほぼ半年が経った。理由はいつもと同じ：忙しくなりすぎたら大切な事以外の事を構わないようになるから。ここから大学まで遠いので暇なときは疲れすぎてブログを書く気が出ない。では、書いてないうちのニューズ。

学校はまあまあできた。コースを全部合格した。意外のは古文で一番いい成績をとったことだ。でもはっきりにいえばクラスメートのお陰だから。自分は僕より忙しいのに大変手伝ってくれたよ。ダメになったのは論文だけだ。他のコースは点の割りに大変だったから書く時間がなかった。その代わり、今年２月まで出してもいいと先生が言った。そのため、今家で毎日論文を書き続ける。テーマは日本のアナキズムである。月末まで書き終わると思う。

他は僕は前彼女、きよ子、とまた付き合うようになる。僕は僕達の事ならとても揺れるが、もう一度付き合ってみたいと思う。脳みそはどうかしてると分かるから何でこうなったか聞かないでほしい．．．今学期は参加者不足で事業がないので自宅させてくださるから日本に一ヶ月に行くことにした。多分三月に行く。僕はついでに書きたい論文のテーマの物事を直接研究できる。それは大杉栄とエスペラント語とその政治関係に関することだ（大杉はエスペラント語を日本に紹介した）。

去年８月に僕は退屈でアニメにスウェーデン語の字幕をちょっとつけようと思った。僕は一話を書き終わってふざける感じを消すために同時にStudio RAMを作った。論文が終わったら続けるつもりだ。今は字幕しかないが、そのうちアニメのTorrentもアップロードする。

最後にブログに書きたくなるほどいい事があった。今まで人生が事件がなかったため、書く必要がなかった。しかも僕の人生はなかなかいいもので「私はダメ人間で見知らない人に文句を言う」というブログも意味がなかった。だが昨日はとても楽しい事が起こった。僕の友人、ヨハンはこの前ウェッブショップで「ハウルの動く城・スペシアル・エディション」でなんと１５００円しかなかった！ハウルはどうでもいい。一番好きな映画とは言わないから。だが、ショートアニメーションなら、例えばスウェーデンのアニメ世界の伝説の「On your mark」（LDが持ってる）が欲しくて仕方がなかった。１５００円も大したお金の訳でもないし。だがしかし、ウェッブショップは失敗してお金をとる事が忘れたようだ。昨日はDVDがただで届いたわけだ！皆さんに伝えたい物質的な感激だ！

僕の新しいレイアウトをご覧ください。前のはなぜかダメになって新しいのを作らなければならなかった。

皆、お元気に！

Av alla filmer jag såg i Japan fanns det en som hette Shimotsuma monogatari (eller Kamikaze girls som den så löjligt fick heta på engelska) som handlade om Momoko, en ung tjej som mest av allt vill leva som i 1700-talets överdådiga Frankrike och klär ut sig och beter sig som om hon gjorde det. Men Momoko bor på landet och hennes odugliga farsa kan inte försörja hennes passion. Så hon bestämmer sig för att sälja hans piratkopierade kläder och träffar på så sätt bikerbruden Ichigo som inte alls är som henne.

Jag minns att jag inte begrep så mycket av japanskan och det saknades text. Så jag tänkte inte mer på det. Tills jag hittade en nyöppnad butik i Stockholm som sålde den med text. Denna gång tyckte jag mycket om den och fastande framförallt för en sång som hade varit populär i Japan precis innan jag kom dit senaste gången. Så jag hade ingen aning om vad den hette eller vem som sjöng den. Nu kunde jag äntligen ta reda på det.

Jag letade igenom alla låtar från soundtracket och hittade en låt som verkade stämma. Efter flera timmar hopplöst letande på nätet gav jag upp. Idag fick jag en ny vilja att hitta låten. Nu hade jag lite tur. Jag hittade låten i fråga, men det visade sig vara fel låt. Jag lyckades hitta musiksnuttar från alla låtar. Ingen stämde.

Så jag gick upp på wikipedia.org och prövade. Bingo. De skrev om en låt som varit filmens tema vilket inte fanns med på soundtracket. Låten heter Hey my friend av Tomoko Kawase (川瀬智子) men som är mer känd som Tommy Heavenly6. När jag äntligen efter flera år inte bara lyckats få reda på vad låten heter utan även laddat ner den (fy mig min brottsling) och reducerats till en lallande fåne i flera timmar. Jo, ibland är man bra lättroad. Och envis.

Ni kan beskåda musikvideon bakom länken längst ner.


(p.s. Jag såg Superman Returns idag. Verkligen en film jag rekommenderar!)

---

Of all the films I saw in Japan there was one called Shimotsuma monogatari (or Kamikaze girls which they ridiculously named it in English ) that was about a young girl called Momoko who more than anything wanted to live like in the extravagant 18th century France, so she dresses and behave like she does just that. But Momoko lives in the country and her useless dad can't support her passion. So she descides to sell his fake designer clothes and thus meet the biker gal Ichigo who is nothing like her.

I remember that I didn't understand much of the Japanese and there where no subtitles. So I didn't think much about the flick. That is until a newly opened store in Stockholm sold the DVD with subtitles. This time I liked it very much and I especially became interested in a song that had been very popular in Japan just before I went there the last time. So I had no idea what it was called or who was the singer. Now I finally had a way of finding out.

I looked through all the songs in the soundtrack and found one song that seemed to be the one. After several hours futile search I gave up. Today I got a new urge to find the song. This time I had a little luck. I found the song I thought was the right one, but alas it wasn't. I was able also to find small bits of every song on the soundtrack. No one was the right one.

So I tried to search at wikipedia.org. Bingo. They wrote something about a song which had been the films title but wasn't in the soundtrack. The song is called Hey my friend by Tomoko Kawase (川瀬智子), but more known by the name Tommy Heavenly6. So now I have after several years search not only been able to find out the songs name but also download it from the net (shame on you, you criminal) and turned into a happy and excited moran for several hours. One is sometimes truly easily pleased. And stubborn.

You can see the music video behind the link at the bottom.


(p.s. I saw Superman Returns today. It's a film I warmly recommend!)

---

日本で見た映画の中では「下妻物語」というのはその一つだった。話はももこという娘で望みが何よりも１７００年代のフランスの優雅な生き方で生きていがり、その時代的な服も着たりマナーをしたりしている。だがしかし彼女は田舎に住んでいてダメ親父がそんな高い生活を払えない。そのためダメ親父の作った偽物のデザインの洋服を売ることにした。そのきっかけで全く性格が合わなイチゴというバイクの悪い娘に出会う。

初めて見た時は日本語が複雑で字幕がなくてあまり分からなかった。だからその後あまり気にしなかった。だが、新しいＤＶＤショップが開き、その字幕ありの映画を売るというチャンスが現れた。今度見たときはとても好きだった。特にある曲。その曲は前の日本に留学した時の来る前に人気があった曲だ。だからその曲のタイトルどころか歌手さえ分からなかった。でも今度は調べる方法ができた。

サウンドトラックの曲のタイトルを全部読んである曲が目に入った。数時間もネットで探していて見つからなくて諦めた。そして今日はもう一度探す気が出た。今度は少し運があった。その目に入った曲が見つけたが、結局違った。他の全部の曲を探して聞いてみてみんなも違った。

そしてwikipedia.orgで調べてみようと思って、ピンポン。サウンドトラックにないその映画のテーマソングについて書かれている。タイトルはHey my friend、歌手は川瀬智子、でもTommy Heavenly6として有名だという。僕はやっと数年の検索が終わり数時間もうにゃうにゃしながら聴いていた。時々かなり喜びやすいんだ。そしてかなり頑固なんだ。

この下のリンクを押したらミュージックビデオを見る事ができる。


（ところで、今日はSuperman Returnsを見た。とてもいい映画だよ！）

---

( Hey My Friend - Tommy Heavenly6 / 川瀬智子 )

This is an early song of one of my favourite artists: Isako Saneyoshi. It's called "Kaze ya sora no koto bakari" and means, and I add a little so the title will make sense "(I have descided to think) only about the wind and the sky (and such)".

( Music video over here )

さねよしいさ子　「風や空のことばかり」